Ain't Life a Bitch

Magen börjar bli bättre :) kortisonet verkar göra susen, det gör mig glad. Jag känner mig piggare dessutom och häromdagen hände något fantastiskt.. med ett brett leende på läpparna steg jag ut från badrummet och meddelade den finfina nyheten: jag har kissat!
Det må låta simpelt men om man inte har kissat på typ två månader är det bland det bästa som kan ske och ett klart tecken på att jag läker, njurarna har hittat hem igen så att säga.


Det är inte lite tabletter jag trycker i mig på morgnarna:
8st kortisontabletter (mot inflammationen)
2st Asacol (mot inflammationen)
2st järntabletter (eftersom jag förlorat så mycket blod)
2st comfora (mot atrosen i knäna)

sen är det 2st Asacol på kvällen också :P nästan så det skallrar om en ;)

I söndags gjorde jag något som fick det att pirra och bubbla i mig av lycka :) jag red Lucky för allra första gången någonsin! och han va jätteduktig :) inte ett dugg bekymrad över att kånka runt på mig, sen red jag honom igen igår. Han va lika duktig då med, provade att styra lite och sådär... Matte är så stolt så hon hoppar av lycka... fast herregud va stor han är upptäckte jag när jag väl satt där! snacka om elefant...

OS here we come!

På torsdag fyller jag 20år. Hade jag varit ett djur skulle jag snart vara lastgammal.. men eftersom jag är människa betyder det att jag bara hunnit börja leva. Och det känns... att jag vill börja leva.. helt plötsligt längtar jag ut.. bort.. jag vill flytta men vet inte vart.. jag vill laga min egen mat... ha mitt egna utrymme... mitt liv.. jag vill leva...


-kärlek-