19?
hmm... tror mitt liv har varit lite för rörigt ett tag nu. igår när jag stod och gjorde i ordning hästarnas kvällsmat kom jag helt plötsligt på: jag fyller ju år på tisdag....
när blev man så gammal att man inte längre bryr sig om att fylla år?
när man va liten va ju det en av de bästa dagarna på året. och man hade ju önskelistan klar sen förra födelsedagen. man räknade ner dagarna och sen vaknade man jätte tidigt på dagen med stort D, låg och väntade på att familjen skulle komma och sjunga för en... få presenterna... när jag tyckte att jag fick vänta för länge brukade jag ropa: kommer ni inte snart? då hotade pappa med att de inte skulle komma alls om inte jag somnade om på studs... gissa vem som genast blundade och "sov"...
allt det där... känns inte så viktigt längre... när blev det så?
imorgon blir det födelsedagsmiddag med mormor, morfar, Rickard, kanske Ove, mamma, pappa, Niclas åsså jag då. Farmor och Roffe skulle egentligen också kommit men farmor har brutit axeln och är nyopererad så jag sa åt henne att vi kunde träffas nån annan dag.
På tisdag kommer jag inte fira alls tror jag... är bara mamma och jag hemma då så det känns inte så värt.. plus att hon jobbar på kvällen så det får väl bli jag, hundarna, katterna och tvn.
nästa helg blir det väl lite tårta med Angelica, Fredrik, Ove, mamma, pappa och så jag då...
i torsdags travade jag för första gången sen olyckan.. det gick bra.. fast Zapha har tyvärr inte greppat att matte fortfarande inte är hel, så på hemvägen blev han lite överladdad och busade iväg... rakt ner i ett dike... såklart... det va väl nån fågel som flög upp i skogen eller nåt.. då reagerar Zapha först och ser sig för sen :P älskar honom.. trots att det gjorde så ont i knät när han busade iväg att tårarna sprutade... efteråt red jag ut en sväng med Skylab tillsammans med Angelica och Origo också... Angelica tyckte egentligen inte att jag skulle följa med eftersom jag fått så förbannat ont i knät.. men skam den som ger sig!
idag ska jag ut en sväng med Skylab igen... väntar med att sätta mig på Zapha igen nån dag till, han måste rastas av lite mer först. plus att knät har känts lite sämre sen hans lilla busrunda så... ja...
suck... på måndag har jag normal skolvecka igen.. blää vad jag inte har lust med det här längre.. inte har jag gjort fysikuppgifterna heller... jag har inte tid med sånt just nu... våren är här och den måste utnyttjas till 100%...
Döden är inte sorgsen; det sorgliga är att de flesta människor aldrig riktigt lever.
Kärlek live from the butcave
när blev man så gammal att man inte längre bryr sig om att fylla år?
när man va liten va ju det en av de bästa dagarna på året. och man hade ju önskelistan klar sen förra födelsedagen. man räknade ner dagarna och sen vaknade man jätte tidigt på dagen med stort D, låg och väntade på att familjen skulle komma och sjunga för en... få presenterna... när jag tyckte att jag fick vänta för länge brukade jag ropa: kommer ni inte snart? då hotade pappa med att de inte skulle komma alls om inte jag somnade om på studs... gissa vem som genast blundade och "sov"...
allt det där... känns inte så viktigt längre... när blev det så?
imorgon blir det födelsedagsmiddag med mormor, morfar, Rickard, kanske Ove, mamma, pappa, Niclas åsså jag då. Farmor och Roffe skulle egentligen också kommit men farmor har brutit axeln och är nyopererad så jag sa åt henne att vi kunde träffas nån annan dag.
På tisdag kommer jag inte fira alls tror jag... är bara mamma och jag hemma då så det känns inte så värt.. plus att hon jobbar på kvällen så det får väl bli jag, hundarna, katterna och tvn.
nästa helg blir det väl lite tårta med Angelica, Fredrik, Ove, mamma, pappa och så jag då...
i torsdags travade jag för första gången sen olyckan.. det gick bra.. fast Zapha har tyvärr inte greppat att matte fortfarande inte är hel, så på hemvägen blev han lite överladdad och busade iväg... rakt ner i ett dike... såklart... det va väl nån fågel som flög upp i skogen eller nåt.. då reagerar Zapha först och ser sig för sen :P älskar honom.. trots att det gjorde så ont i knät när han busade iväg att tårarna sprutade... efteråt red jag ut en sväng med Skylab tillsammans med Angelica och Origo också... Angelica tyckte egentligen inte att jag skulle följa med eftersom jag fått så förbannat ont i knät.. men skam den som ger sig!
idag ska jag ut en sväng med Skylab igen... väntar med att sätta mig på Zapha igen nån dag till, han måste rastas av lite mer först. plus att knät har känts lite sämre sen hans lilla busrunda så... ja...
suck... på måndag har jag normal skolvecka igen.. blää vad jag inte har lust med det här längre.. inte har jag gjort fysikuppgifterna heller... jag har inte tid med sånt just nu... våren är här och den måste utnyttjas till 100%...
Döden är inte sorgsen; det sorgliga är att de flesta människor aldrig riktigt lever.
Kärlek live from the butcave
Kommentarer
Postat av: Elin
hej gumms. vi har ingen historia på måndag! bara så att du vet!
Trackback