Ain't Life a Bitch

det här är verkligen inte min månad... inte nog med att jag va sjuk hela förra veckan och sängliggandes i flera dagar..
hade tänkt berätta om tävlingen igår men ja.. finns inte så vansinnigt mycket att säga. vi kände oss ur form allihop, Zapha skötte sig bra sista klassen utöver det var det en rätt kass dag.

kom hem runt halv 2 på eftermiddagen. skit skönt tänkte jag, ska man ju se till att Lillebror får komma ut och jobba. ringer angelica (min granne) och bestämmer tid. hon kommer över med origo och vi rider iväg. hinner inte mer än ner till vägen så börjar Lillebror bråka, vinner den fajten och vi fortsätter. drygt 50 m hemifrån börjar han bråka igen, efter en stunds kamp så gick allting snett. Han reste sig rakt upp på bakbenen så att vi båda tappade balansen. Jag ramlade av så att jag låg precis bakom honom och ser hur 500kg häst bara rasar emot mig. men nu ska jag säga er att nån vakar över mig för jag hade en förbannat stor tur. Lillebror lyckades på något sätt hitta balansen och bryta fallet så att han bara sätter sig lite på mig. jag hann tänka tusen tankar men den jag verkligen kommer ihåg är: inte knäna!!!
angelica slängde sig av Origo för att hjälpa mig som låg i snön och skrek, jag hade så förbannat ont. mamma hade sett från stallet vad som hände så hon va snabbt på plats hon också. jag var chockad och hade så ont att tårarna sprutade, så angelica hoppade upp på Lillebror för att helt enkelt tillrättavisa honom. och för att hon inte skulle behöva ge sig iväg ensam så lyckades mamma på nåt sätt få upp mig på Origo, ska kanske tilläggas att detta är en STOR pålle på 170cm så det är ingen picknick att ta sig upp med trasigt knä.
kort sagt så var det mycket tårar och svordomar den kvällen.

 mitt knä.. svullet som fan..

idag när jag skulle gå upp så va gjorde det FÖRBANNAT ont. jag försökte gå men det svartnade för ögonen. trodde att lampan var släckt i hallen men jag såg verkligen ingenting, det var bara bäcksvart. lyckades på nåt sätt ta mig fram till en stol som stod vid trappan och satte mig där. vet itne hur länge jag satt där för jag var helt borta. det kändes så förnedrande när pappa kom upp och frågade varför det va en pöl under stolen, jag hade kissat på mig. jag blir 19 om en månad men kände mig som en 2-åring hela morgonen. mamma och pappa fick bära mig nerför trappan och mamma hjälpte mig att klä på mig.  tur för mig att min mamma jobbar inom hemtjänsten, hon har vanan inne när det gäller att klä på gamlingar.

efter att mamma skjutsat pappa till tåget, han flög till Tyskland idag med jobbet och kommer inte hem förrens på fredag :( saknar honom... så åkte hon och jag in till Akuten. spenderade 4 timmar där.
röntgen visade iallfall att skelettet var helt och hon gjorde massa stabilitetsövningar för att kolla korsbanden osv. knäet är så jäkla svullet så hon kunde inte säga det säkert men hon trodde att korsbanden och allt sånt var ok. däremot så visade det sig att jag har blod i ledvätskan, hon tappade knäet på 25ml (gjorde asont) och det va ordentligt rött.så nu har jag fått låna kryckor, har fått en remiss hos en ortoped i uppsala som jag ska till om 3 veckor. så tills dess blir det till att skutta runt på kryckor och låta knäet självläka. jag hoppas ju på att kunna börja rida lite om 2 veckor...
inte fick jag nå smärtstillande heller, "du kan ju äta alvedon om det gör för ont". jag vill ha PAINKILLERS kvinna, inge jävla alvedon. tårarna bara sprutar om man trycker på rätt ställe eller om jag vrider knäet...

 blir sånna här ett tag nu :(

mamma har köpt godis som vi ska tröstäta ikväll...

angelica är en ängel och har lovat att hjälpa mig med Lillebror under den tid som jag inte kan rida. och jag ska erkänna att det kommer inte kännas roligt när det blir dags att hoppa upp på honom igen. jag blev rejält rädd, för trots allt så hade jag bara tur. hade hela han ramlat över mig skulle jag ha blivit mos. mina 50kg mot hans 500kg är dåliga odds...

de andra pållarna ska mamma försöka hålla igång.

jag ska iallafall försöka mig på att köra bil på typ onsdag eller torsdag...

men nej nu blir det godis och sen ska jag försöka sova... försöka.. inatt sov jag till halv 2 sen gick det inte längre...

sköt om er!